En virvelvind drar fram

Vaknade idag med en känsla i kropp och sinne av att känna mig nöjd, glad och lugn.

Inte för att det är fredag, även om det också känns skönt.

Igår hade jag bokat in en PT-timme, med fantastiska Niki, den första för den här terminen :) 

 Som vanligt var det en väldigt bra och inspirerande timme.
 

Igår var en sådan här gång, som många gånger förr, som jag upplevde mig så totalt urblåst direkt efter passet och samtidigt så härligt påfylld på samma gång.

Påfyllnadskänslan finns kvar idag också :)

 

Just igår var en timme då en ganska stor del ägnades åt prat,

om både det ena och andra.

Och en lite mindre del blev träning.

Även om träningsdelen blev kort så kan jag inte påstå att den blev mindre effektiv för det,

kanske tvärtom. Jisses! Så trött jag blev. Direkt efter passet var det som om hela min kropp undrade vad som hade hänt ;) Det var som en virvelvind eller en tornado dragit fram genom kroppen och det tog en stund innan pulsen gått ner och kroppen lugnat sig. 

 

Även om jag oftast är bra på att driva på mig själv så kan det dyka upp stunder som en del av min hjärna talar om att kraften är slut medans den andra delen gör allt för att mobilisera kraft, styrka och energi, det märkliga är ju att kraften, styrkan och energin oftast finns där någonstans, vid dom här tillfällena är det extra bra att ha någon bredvid som stöttar, peppar och driver på. Precis som igår :)

 

Under de år som jag har tränat så har jag ibland inte haft helt lätt för att sätta upp konkreta mål med och kring min träning. Ofta vill jag så mycket på en gång och ofta har jag sagt något i stil med att jag vill utvecklas och bli bättre på "allt". Jag vill bli snabbare, smidigare, starkare osv. Helst allt på en gång, samtidigt!

Nu har ju jag förmånen och glädjen att trivas med min träning. Jag har lätt för att motivera mig själv och jag tycker verkligen om att träna. Träningen flyter liksom på av sig själv.

 Även om det går bra och är roligt, vilket naturligtvis är toppen, så har jag den senaste tiden känt att jag på något sätt vill "kliva upp några trappsteg", jag vill helt enkelt något mera med min träning. Av någon anledning känns det just nu extra viktigt och betydelsefullt för mig att få möjligheter att tänka dom här tankarna högt, sätta ord på det inför mig själv och samtidigt ha en god lyssnare som kan ta emot det och ge respons och coacha utefter vägen. Utifrån dom här tankarna har nya mål börjat formuleras och skapats. Det ska bli spännande att se vad det kommer att föra med sig och ge för resultat så småningom.
Lusten och glädjen kommer alltid att vara grunden :)