lördag 27 juni 2015

Glädje

Ett av de bästa sätten att starta dagen på!
Med träning!
Idag med mig själv, för mig själv.


Bjuder med mig själv på ett pass som jag sätter ihop i stunden 
med planen om att det ska vara ett styrkepass för hela kroppen.
Börjar med en skön dynamisk uppvärmning, förbereder kroppen på det som väntar.
Salen är ledig så jag fortsätter där inne, med min egna musik strömmande ur högtalarna.
Högt. Samtidigt som svetten bryter fram och pulsen ökar. Fokus, koncentration och glädje!

Svettigt, jobbigt och så himla skönt och bra mitt i alltihopa!
I en av pauserna möter jag min egna blick där i spegeln, jag är flåsig, trött, svetten droppar.
Jag möts av ett leende :-) Känslan av tacksamhet fyller hela mig!
Det är egentligen obeskrivligt!
Så tacksam!
För så mycket!


Passet fortsätter och avslutas ute i gymmet med armhävningar i ringarna och
 magen får lite extra där på slutet. Bollen och jag börjar komma riktigt bra överens!


Färdig tränad för idag :-)
Trött, på ett bra sätt, lite darrig i kroppen, svettig och tufsig ;-) och härligt nöjd!

Träning är så enormt mycket mer än träning.

lördag 20 juni 2015

Dagar av ledighet

Man behöver inte alltid resa iväg långt och länge för att uppleva det som om man varit bortrest just länge och fått uppleva massor. Och samtidigt vilat. I år ville jag ha en midsommarafton på ett annat sätt än förra året och året före det. Behovet och önskan om förändring, annat och nytt gjorde att jag tog en ledig torsdag och hamnade i Sandviken på ett av Sveriges minsta hotell tillsammans med bla. de bästa vännerna :) Ja, hotellet bokades för några dagar sedan. Från början var tanken om att åka vart som helst typ. Billigt och med en till två övernattningar.

Jag själv kan ha vissa svårigheter att boka saker i tid, jag tycker inte riktigt om att vara inbokad långt i förväg utan vill helst bara göra - på en gång - när lusten faller på oavsett vad det gäller! Inte alltid det smartaste och lättaste sättet att förhålla sig på men...

Igår var vi vid Högbo Bruk, ett fantastiskt fint ställe, tycker jag. Det blev både dans och god midsommarbuffé, spelmän, häst och vagn. Och get och kaninklappning ;-) Och sol och fika i gröngräset!













 

Vi har haft ett mysigt dygn tillsammans! Jag tycker om att bara vara och samtidigt uppleva! Dagarna av ledighet har också givit försmak av den kommande ledigheten och semestern som väntar om några veckor och som jag längtar till den! Av att få vila. Och vara. Och uppleva. Följa min egna takt och rytm.






måndag 15 juni 2015

Det är skillnad på önskan och intention

Hur skapar och formulerar Du dina mål?
Utifrån önskningar eller intentioner? 
För mig har målformuleringar ibland, rätt ofta faktiskt, startat som och med en önskan, ibland en ganska vag sådan, en önskan som vuxit sig allt starkare och så småningom blivit mer välformulerad och väldefinierad.  
Kanske har önskningar blivit intentioner utan att jag själv varit medveten om det?

 För en tid sedan fick jag nämligen med mig några ord, som till en början gjorde mig en aning förbryllad. Det som jag fick höra var att "tänk på att det är skillnad mellan önskan och intention". Först förstod jag inte alls, vad då, hur då?! Men så fick jag det närmare beskrivet och förklarat utifrån och på ett sätt som jag aldrig tidigare har tänkt på. Och plötsligt blev det så uppenbart. Att det är en avsevärd skillnad. På många sätt. En skillnad som för mig känns viktig och betydelsefull att känna till och förstå! 


Har Du tänkt på det?
Att det är skillnad.

Att skapa mål utifrån önskningar kan vara en god början, om det inte stannar vid just en önskan. En önskan kan bli som ett luftslott. Ett luftslott som ligger utanför Dig själv och som på många sätt svävar runt och saknar en klar riktning. En intention - avsikt - däremot utgår helt och fullt inifrån dig själv och med en betydligt klarare riktning. I och med den här kontakten, som din intention innebär blir det också betydligt mycket lättare att se vilka steg som behöver tas på vägen för att steg för steg ta dig och komma dit Du vill. 




lördag 13 juni 2015

Från patient till kollega

En tanke som återkommer till mig då och då och som jag påminns om på olika sätt är glädjen och tacksamheten över min egna träning och Formresa. Allt som har hänt, från då till nu. Vad den här resan har betytt och betyder för mig. Vad den har givit och vad den har skapat och skapar. Om glädje, vilja, tillit och stundtals mod. Om motgång till medgång.

Tanken dök upp hos mig igår också. Mellan träningen och kvällens fortsatta festligheter. Den här tanken om att ha startat som patient, medlem, klient till kollega. En... "utvecklingskurva"... som jag är så... glad, stolt och oändligt tacksam för! 


Igår; då jag först hade glädjen att få genomföra favoritträningen; Pt med bästa Niki. Jag är både vältränad och vältränad. Så har det ju inte alltid varit. Första gången jag kom till Form kunde jag inte ens gå obehindrat, nu kan jag kuta som en galning ;-) Jag har en kropp som kan, vill och förmår. Jag har en kropp som jag är vän med. 

Några timmar senare landar på Form igen för sommar mingel, så fint fixat och ordnat,
med god mat, prat, lek och skratt tillsammans.
Tillsammans med bästa gänget på bästa arbetsplatsen! 

<3 



lördag 6 juni 2015

Jag vill fortsätta skapa plats och utrymme!

I februari gick jag ner i arbetstid, från 100 % till 80 %.
Till en början var jag väldigt tveksam till hur det skulle fungera.
Jag hade massor med oros tankar och farhågor.
Men jag hade också massor med tankar om nödvändigheten till att skapa förändring.

Februari hade nog inte ens passerat förrän jag kände att det här var så "rätt". 
Rätt, rätt, rätt. En av mina första lediga onsdagar var jag ute och åkte skidor, i sol och gnistrande snö. När jag kom hem blev det varmchoklad i myskläder och raggsockor. Verkligen livskvalité där och då!




Och den här förändringen!
Jag kan inte i ord beskriva vad den har betytt för mig!
Annat än att jag tackar mig själv!
Tackar mig själv för valet och beslutet!
Min själ har tackat mig många gånger!


Den här tjänstledigheten löper ut nu i augusti. 
För en tid sedan, fick jag av min chef höra, att det inte alls var säkert att jag skulle få möjligheter till ytterligare förlängning av min tjänstledighet. Hjälp! Först blev jag helt blockerad i tanken till hur jag skulle kunna lösa det. Men sedan, dök det upp helt oväntade tankar om hur jag skulle kunna lösa det. Inga paniktankar utan snarare som ett väldigt lugnt konstaterande.

 Tänk det som från början skapade så mycket tveksamhet har plötsligt blivit något så angeläget, betydelsefullt och viktigt för mig. 

Min plan är inte alls att börja jobba 100 % där igen.
Jag vill fortsätta att skapa plats och utrymme. 
Skapa, plats och utrymme för nytt och annat.
Det som inspirerar, det som ger mig energi och ännu mera glädje!

Nu behöver jag inte använda mig av den lösning som dök upp i tankarna, för även om papperen ännu inte är påskrivna så har jag fått fortsatt tjänstledighet. Det känns toppen!



Det vackra bor ofta i det enkla

I onsdags var jag turist eller snarare guide i Uppsala.
Det är inte varje dag som jag är det.
Nu var det en dag tillsammans med min mamma, syster och moster.
Moster som inte varit i Uppsala på många, många år.
Även om jag inte är i Uppsala dagligen så känner jag mig rätt hemma där.
Men ibland kan det vara lätt att bli hemmablind.
Nästan glömma bort det som finns alldeles alldeles nära.

Det blev och var en mysig dag.
Med mycket prat, mat, fika och promenerande.
Jag uppskattar det enkla. Kravlösa. Okomplicerade. Bara vara.
Det vackra bor ofta i det enkla!

Vi flanerade runt likt turister... många steg blev det...
bla. i stadsparken och vi tog rulltrappan upp vid UKK för att kolla ut över stan.