Från patient till kollega

En tanke som återkommer till mig då och då och som jag påminns om på olika sätt är glädjen och tacksamheten över min egna träning och Formresa. Allt som har hänt, från då till nu. Vad den här resan har betytt och betyder för mig. Vad den har givit och vad den har skapat och skapar. Om glädje, vilja, tillit och stundtals mod. Om motgång till medgång.

Tanken dök upp hos mig igår också. Mellan träningen och kvällens fortsatta festligheter. Den här tanken om att ha startat som patient, medlem, klient till kollega. En... "utvecklingskurva"... som jag är så... glad, stolt och oändligt tacksam för! 

Igår; då jag först hade glädjen att få genomföra favoritträningen; Pt med bästa Niki. Jag är både vältränad och vältränad. Så har det ju inte alltid varit. Första gången jag kom till Form kunde jag inte ens gå obehindrat, nu kan jag kuta som en galning ;-) Jag har en kropp som kan, vill och förmår. Jag har en kropp som jag är vän med. 

Några timmar senare landar på Form igen för sommar mingel, så fint fixat och ordnat,

med god mat, prat, lek och skratt tillsammans.

Tillsammans med bästa gänget på bästa arbetsplatsen! 

<3