Äntligen ett styrkepass, trodde jag

Det är ett tag sedan som jag hade möjligheter att träna på helgen men idag var det tänkt att det äntligen skulle bli av. Jag hade planerat för ett skönt och efterlängtat styrkepass. Jag såg fram mot det och längtade. Men min kropp sa nåt´ annat. Från ingenstans dök plötsligt en förkylning upp. Jag hoppas att den försvinner lika fort som den kom.

Så istället för träning har det blivit vila & avkok på ingefära. 

Vad säger Du till dig själv?

Tankens och ordens kraft är fascinerande, tycker jag. De kan verkligen skapa både hinder och möjligheter. Är du medveten om hur tankens kraft påverkar Dig? Och hur du påverkas av det du säger till dig själv och hur du säger det? Och det bästa av allt att det här går att träna och påverka på ett positivt/kreativt sätt :)

Dagens favoritpass, PT-pass, visade verkligen prov på det! Passet bjöd lika mycket på mental träning som fysisk träning :)  Min fantastiska tränare, Niki, bjöd mig verkligen på ett utmanande pass. Grundtanken med dagens pass var ben & axelträning med en hel del spänstövningar. Jag fick verkligen ta mig genom och över mentala spärrar. Spärrar som jag faktiskt inte själv var medveten om.

Om jag skulle få frågan om jag litar på mina ben så skulle jag säga ja visst! men på ett omedvetet plan tycks det dyka upp nåt´vid vissa övningar. När jag tex. ska hoppa upp på 3 stepbrädor så känner jag mig inte bara blockerad utan jag blir totalt blockerad. Jag kan nästan känna det i huvudet. Jag går i baklås. Det är som om jag inte har någon aning om hur jag ska bete mig. Det är inte 3 stepbrädor som står där, det är ett berg som tornar upp sig framför mig ;) En tanke som dyker upp är "hur svårt kan det vara?"...  Jag känner att jag blir irriterad på mig själv. "Men va´ f*n!". Inte går det precis bättre med den kommunikationen & irritationen till mig själv. Efter några stapplande & trevande försök så funkar det plötsligt :) Jag har på något vis lyckats koppla om kanalerna i hjärnan ;) Jag lyckas hoppa helt på egen hand! Jag känner mig supernöjd :) Och glad. Sedan är det dags att hoppa mellan & över stepbrädor. Min tränare är lika envis som jag ;) Inget "fusk" med att kliva närmare brädorna för att komma över är tillåtet och jag ska klara hela banan innan det är dags för nästa övning :) Hur många timmar har vi på oss?  Det blir några varv... och till sist lyckas jag :) Den här träningen tycker jag om! Tänk att jag både kan hoppa upp på och över stepbrädor  berg ;) Det är härligt att både få utmanas & möjligheter till att utvecklas vidare <3

Välgörande för hela mig

Torsdag och boxpass :-)

Ibland är det extra skönt att få slå, tycker jag. Slå i ordnade former. Som ikväll. Att bara få ge mig hän, rensa... ladda... frigöra kraft & energi. Så välgörande. För kroppen. För själen. För hela mig <3

Denna fantastiska träning

Ikväll har jag fått njuta av ett sånt´skönt & bra steppass :) Det är verkligen ett perfekt sätt att landa efter en lång arbetsdag. Även om mina ben inte känns helt återhämtade efter söndagens utflykt så fungerar det fint - ändå. Efter passet passar jag på att stretcha lite extra och på väg ut från Form så får jag syn på en tavla som står på receptionsdisken:

Vad är DIN drivkraft - Varför tränar du? 

Jag börjar tänka på det ögonblicket då jag själv tog beslutet till att börja träna. Jag vet exakt var jag befann mig då, både fysiskt och mentalt. Jag vet vad jag tänkte, kände och framförallt sa till mig själv. Det är länge sedan nu... Drivkraften fanns där... i det beslutet... till att förändra. Och man kan förändra och förändras på så många olika sätt!

Och jag börjar tänka på var jag befinner mig nu ...

Jag känner mig så tacksam & privilegierad över den motivation och inspiration som alltid har infunnit sig och infinner sig hos mig. Drivkraften bara finns där, enkelt, helt av sig själv :-)

Självklart skulle jag kunna räkna upp flera saker som driver mig, som inspirerar och motiverar mig men det viktigaste av allt tror jag är just att hitta sin egna drivkraft, motivation och inspiration. Av någon anledning fastnar min blick en stund på det allra sista: HA TÅLAMOD. Ja, just det, det höll jag på att glömma! Är det något som jag periodvis behöver öva på så är det just på att ha tålamod!

Fartlek i Hässelby :-)

Nu är målet nära :-)

I dag var det dags!

Dags för Hässelbyloppet.

Va´glad jag är att jag tog beslutet att vara med trots att förutsättningarna varit som dom har varit. Särskilt mycket löpträning/lopp har det ju inte blivit men å andra sidan har jag aldrig varit särskilt "grenspecifik" när det väl gäller. Jag har min övertygelse om att det fungerar hur bra som helst ändå, både med Klassikerrundor och andra lopp, bara man tränar allsidigt under hela året eller kanske snarare Form-tränar året om ;-) 

I januari hade jag som mål att dagens lopp skulle bli som ett slags avslut på löparsäsongen och även med ett, för mig, utmanande tidsmål (50 minuter). Du som känner mig och/eller följer mig här i bloggen vet även att jag ett tag tänkte strunta både i lopp och tidsmål då mina förutsättningar sett väldigt annorlunda ut mot vad jag från början hade hoppats, tänkt och planerat för. Men tack och lov har jag förmåga att tänka om! Ibland verkar det vara så att även om förutsättningarna kanske inte är dom mest optimala så kan det gå väldigt bra ändå. Så känns det idag :-)

 Målet med dagens lopp blev att delta och uppleva... och det kan man ju göra på många olika sätt ;-)

Själv ville jag ju naturligtvis göra mitt bästa för dagen och helst även springa snabbare än vad jag gjort vid mina 2 tidigare lopp här i september och oktober. Tävlingsmänniskan i mig finns där! Och inte blev det precis någon söndagspromenad i parken...;-) Till en början var det väldigt trångt men efter någon kilometer var det lättare att springa i min egna rytm. Rytm & rytm.... bitvis var jag rejält trött... jag började distrahera min hjärna (och ben) med att bla. ha en typ av fartlek mellan lyktstolparna, jag tänkte på dom "lätta och behagliga" steppassen och började räkna åttor och även mitt tunga PT-benpass fick en tanke :) Jag försökte tänka mig och springa igenom tröttheten. "Lätt & ledigt", "frisk & stark"... Dagens äventyr slutade på 52:55 :-) Ett personbästa för den här säsongen och en "förbättring" på milen från 56:06 till 52:55 på lite drygt 4 veckor ;-) Jag är verkligen nöjd över min insats!

Jag äter godis alla dagar i veckan!

Oavsett om det är förkylningstider eller inte vill jag gärna ge min kropp goda & bra saker. Jag har sedan länge ätit kosttillskott i form av omega-3, GLA (jättenattljusolja) och Mega greens (från Bättre hälsa). Och idag kom paketet med godis för veckans alla dagar :-)

Det är roligt att få paket, tycker jag! Även när jag vet vad som finns där i ;-) 



Paketen från http://www.ravarubutiken.se/ är alltid omsorgsfullt packade. Utsidan gör 
mig lika glad som själv innehållet i paketet :-) På den handskrivna lilla hälsningen stod det den här gången:
behåll sommaren i ditt hjärta! 

Nötter, mandlar, bär och lite annat smått & gott. 



Spirulina har jag haft slut på ett tag men nu kan jag återgå till en av mina vanor.

En tsk. spirulina i morgonsmoothien.

 Det kan verkligen vara både gott & enkelt att få i sig många bra saker på en gång :-)

Virvlande och porlande energi

Efter att ha haft en period av "tröghet i mitt energisystem", utan att riktig (vilja?) förstå varför, så fick jag för några dagar sedan en intressant fråga (av mig själv): Tror Du att kroppen påverkas av stress och sömnbrist? Svaret blev ju ganska enkelt: "Självklart gör den det!" Det intressanta i det hela var att jag tycktes ha glömt bort att även jag och min kropp påverkas av det ;-)

Igår blev det "extra" vila, utan förhandling och tjatter och en natt med många timmars skön och välbehövlig sömn :-) Nu tycks kroppen kommit in i skönare balans & flöde... energin känns betydligt mer ren & klar. Så skönt!

Energin har fått virvla vidare på kvällens träningspass. Ja, du vet... torsdag... och för mig innebär det naturligtvis BOX :-) Perfekt laddning inför söndagens... utflykt ;-) Kvällens pass var precis lika bra som vanligt. Extra kul var det att få köra med/mot instruktören själv :-) 

Näringsbrister i välfärdssamhället

Idag har det varit kursdag för min del. Andra tillfället i min näringslära kurs. Det är mycket som ska rymmas inom kursens ram på förhållandevis kort tid. Maria, som är vår kursledare är väldigt kunnig i området och har mycket att dela med sig av!

Jag tycker ämnet är väldigt intressant, spännande och stundtals förvirrande ;-) Nya frågeställningar, funderingar och tankar dyker upp hos mig. Stundtals väcks frågan om vad/hur ska jag äta egentligen?

På kursen har vi bla, haft en utgångspunkt att titta utifrån en evolutions aspekt dvs. hur åt människan i sin ursprungliga miljö? Hur ser det ut i dag?  En annan frågeställning har varit om vi är anpassade för dagens kost? Hur påverkar dagens kost vår hälsa? Intressant och tänkvärt. Vi har även pratat om sjukdomar som är kopplade till dagens kost och om kost för ett vitalare liv.

Senast ikväll stod jag och funderade hemma i köket när jag skar paprikan till min sallad... holländsk paprika... den har inte fått växa naturligt med jord och sol... utan har blivit "tvångs framställd"... att näringsinnehållet påverkas tror jag alla är överens om. Det kan vara svårt att hitta bra alternativ i affären, tycker jag, mycket av det vi möts av är processat på olika sätt, med en massa märkliga och konstiga tillsatser. Tänk alla dessa E-ämnen & transfetter :( Det verkar som om man ska vara en detektiv när man handlar eller åtminstonde en medveten konsument ;-)

Jag tror att en viktig del i denna djungel är att skaffa sig kunskap, utifrån kunskap kan vi bli mer medvetna och kritiska konsumenter. Det skapar även större möjligheter till att göra mer medvetna & aktiva val. Och framförallt njuta av maten som vi äter :-)

Meditation bland spadtag och jord

Vilken skön dag, vila kan te sig lite olika...

Kanske inte vila för kroppen men för själen ;-)

Mina "luffskläder", lager på lager, smutsig & fin: en gammal skjorta från min morfar, tröja från pappa,
 ett gammalt avlagt regnställ från mig själv.
 Det mesta kan komma till användning igen. Bohemen & torpargumman i mig trivs ;-)

 Det har blivit dags att låta min kolonilott gå in i höstens och vinterns vila

för att bli redo till nästkommande odlingssäsong.

Hela landet ska grävas om.

Det blir som ett styrkepass kombinerat med meditation där i landet, spadtag efter spadtag...

Till en början är det en del tankar som virvlar runt men efter ett tag blir det stillsamt.

Tid och rum liksom försvinner.

 Jag gräver lugnt och metodiskt, upp och ner. Upp och ner.

Värmen ökar i kroppen, stundtals är det tungt. Jag gräver djupt. Det känns skönt :-)

Jag tänker inte på det, men plötsligt har jag grävt om nästan alltihopa.

Jag känner mig inte precis smidig som en katt efter flera timmars grävande (och gårdagens träning gör sig visst också lite påmind) däremot mår själen väldigt bra :-)

Planera för vilan

Jag vet inte riktigt vad min kropp försöker säga mig och få mig att förstå just nu. Det känns stundtals diffust och "annorlunda" på nåt´ vis. Jag vill en sak och min kropp säger mig någonting annat.

Igår förvånade jag mig själv, jag plockade helt oväntat in en vilodag. På en torsdag. Torsdag som annars innebär box. Box som jag tycker så mycket om. Men igår behövde jag ladda batterierna på ett annat sätt än vad jag vanligtvis annars brukar göra på torsdagarna. Det är konstigt, men trots att det var jag som bestämde mig för att avboka passet så kändes det inte som det var jag som bestämde. Jag började förhandla med mig själv...  och kände mig missnöjd. Och trött. Till sist kom jag fram till att vila också är bra ibland, "och just ikväll är det det som jag behöver".

Jag har väldigt lätt för att prata med andra om vikten av "sans och balans" , lyssna på kroppen osv. men jag har inte alltid lika lätt att omsätta det själv. När jag behöver det som mest så fungerar det av någon anledning oftast som sämst. Men nu ska jag in i mina goda tankar & vanor igen :-) Jag vet ju hur man gör ;-)

Idag har jag fått träna :-) Och vilat :-) Ja, inte riktigt på samma gång. Men nästan. Jag har fått njuta av ett av mina PT-pass. Till en början var det balans och smidighetsövningar, här finns det en hel del att jobba på kan jag säga. Oj, så osmidig jag är och TRX-bandet tänkte stundtals dra i kull mig ;-) Allt går verkligen inte alltid helt lätt på en gång, alltid. Det hela avslutades med en stunds massage. Det blev ett skönt kombinationspass, välgörande för hela mig. Jag är så tacksam & glad för att jag har en tränare som "ser", som ger mig det jag för stunden behöver, kombinationen av kunskap och klokskap tilltalar mig :-) Efter tips från coachen så blir det nu 3 dagars vila... för att jag själv väljer det... <3

Bye, bye miss bekvämlighetszoon

Jag kommer närmare och närmare mitt mål ;-)

Idag arrangerades Topp loppet. 

Vi var många som samlades i vackra Hagaparken för att springa 5 eller 10 km. 

Kön för efteranmälningar ringlade stundtals ganska lång. 

 Dags för uppvärmning för dom som ska springa 5 km.

 Ett myller av förväntansfulla 5 km:s löpare.

 Själv sprang jag 10 km. så jag passade på att njuta i gröngräset innan start.

En sån´ vacker dag!

Insöp atmosfär, drack lite...

lät tankarna bara vandra...

kände mig helt lugn & avspänd.

 Massor av goodie-bags som väntar på att vi löpare ska ta oss i mål :-)

För 2 veckor sedan sprang jag Kung Björnloppet och idag var det dags för Topp loppet. Dagens lopp var lika oplanerat planerat som loppet för 2 veckor sedan. Tänk 2 lopp inom 2 veckor, vem kunde tro det för någon månad sedan? Inte jag i alla fall.

En av dom saker som är bra med 1-mils lopp är att det inte behövs några speciella förberedelser, annat än att ta sig iväg förstås.

Idag var det inte så mycket funderingar på att springa under timmen. Däremot bestämde jag mig för att lämna miss bekvämlighetszoon i startområdet ;-) Du vet den här som kan börja göra dig påmind om hur flåsigt & stundtals jobbigt det är, att Du helt enkelt måste få gå, att benen är tröga osv ;-)

Nedräkning 5,4,3,2,1. Startskottet går och vi ger oss iväg. Till en början är det trångt men ganska snart luckras startfältet upp en aning. Av någon anledning känns mina ben ofräscha, baksida lår känns tunga och osmidiga. Jag fokuserar på att känna mig lätt och avspänd. Och lyckas bra. Benen och stegen känns, tack och lov, betydligt lättare efter ett tag. 

Till en början känner jag mig tom på tankar, benen springer, hjärtat slår, jag kommer in i en skön andning. Känner mig tom och samtidigt fokuserad. Utmed banan finns en hel del publik och även musik som peppar och inspirerar - första varvet. Ja, loppet är 2 varv på en 5 km. bana.

Under 2:a varvet är det som miss bekvämlighetszoon stundtals hinner i kapp mig, försöker liksom fånga mig bakifrån ;-) Jag matar mig själv med goda tankar: Du har det i kroppen, tryck, tryck. Upprepar det gång på gång. Sambaorkestern som jag uppskattade under första varvet ser mest ut som en färgpalett när jag springer förbi för 2:a gången och det finns inte en tillstymmelse till ett leende i mitt ansikte, jag är bara fokuserad och sammanbiten. Och trött. Fortsätter att mata mig själv med goda tankar. Springer vidare. Det känns som sista kilometern går riktig snabbt:-) Jag bryr mig inte om att kolla på klockan. Det känns så härligt att komma in i målområdet och passera mållinjen, få medalj och goodie bag :-) Klockan stannar på... 54:48. Det tar inte många minuter förrän kroppen känns "som vanligt", hämtar överdragskläder och väska. Slår mig ner i gröngräset en stund innan det är dags att bege mig mot tunnelbanan och centralen.

 Jag känner mig nöjd och glad över min egna insats :-)