Meditation bland spadtag och jord

Vilken skön dag, vila kan te sig lite olika...

Kanske inte vila för kroppen men för själen ;-)

Mina "luffskläder", lager på lager, smutsig & fin: en gammal skjorta från min morfar, tröja från pappa,
 ett gammalt avlagt regnställ från mig själv.
 Det mesta kan komma till användning igen. Bohemen & torpargumman i mig trivs ;-)

 Det har blivit dags att låta min kolonilott gå in i höstens och vinterns vila

för att bli redo till nästkommande odlingssäsong.

Hela landet ska grävas om.

Det blir som ett styrkepass kombinerat med meditation där i landet, spadtag efter spadtag...

Till en början är det en del tankar som virvlar runt men efter ett tag blir det stillsamt.

Tid och rum liksom försvinner.

 Jag gräver lugnt och metodiskt, upp och ner. Upp och ner.

Värmen ökar i kroppen, stundtals är det tungt. Jag gräver djupt. Det känns skönt :-)

Jag tänker inte på det, men plötsligt har jag grävt om nästan alltihopa.

Jag känner mig inte precis smidig som en katt efter flera timmars grävande (och gårdagens träning gör sig visst också lite påmind) däremot mår själen väldigt bra :-)