Dagens favoritpass, PT-pass, visade verkligen prov på det! Passet bjöd lika mycket på mental träning som fysisk träning :) Min fantastiska tränare, Niki, bjöd mig verkligen på ett utmanande pass. Grundtanken med dagens pass var ben & axelträning med en hel del spänstövningar. Jag fick verkligen ta mig genom och över mentala spärrar. Spärrar som jag faktiskt inte själv var medveten om.
Om jag skulle få frågan om jag litar på mina ben så skulle jag säga ja visst! men på ett omedvetet plan tycks det dyka upp nåt´vid vissa övningar. När jag tex. ska hoppa upp på 3 stepbrädor så känner jag mig inte bara blockerad utan jag blir totalt blockerad. Jag kan nästan känna det i huvudet. Jag går i baklås. Det är som om jag inte har någon aning om hur jag ska bete mig. Det är inte 3 stepbrädor som står där, det är ett berg som tornar upp sig framför mig ;) En tanke som dyker upp är "hur svårt kan det vara?"... Jag känner att jag blir irriterad på mig själv. "Men va´ f*n!". Inte går det precis bättre med den kommunikationen & irritationen till mig själv. Efter några stapplande & trevande försök så funkar det plötsligt :) Jag har på något vis lyckats koppla om kanalerna i hjärnan ;) Jag lyckas hoppa helt på egen hand! Jag känner mig supernöjd :) Och glad. Sedan är det dags att hoppa mellan & över stepbrädor. Min tränare är lika envis som jag ;) Inget "fusk" med att kliva närmare brädorna för att komma över är tillåtet och jag ska klara hela banan innan det är dags för nästa övning :) Hur många timmar har vi på oss? Det blir några varv... och till sist lyckas jag :) Den här träningen tycker jag om! Tänk att jag både kan hoppa upp på och över
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar