Nuvaro

Snart har den första semesterveckan passerat.

Trodde ett tag att jag skulle ramla in på målsnöret.

Men så blev det inte.

Tror att landningen hade påbörjats redan innan semestern.

Däremot märkte jag av just landningen och närvaron, nuvaron väldigt snabbt den här gången.

Det blev så påtagligt när jag i början av veckan tillbringade tid nere på kolonilotterna, plötsligt upptäckte jag ett sorts lugn, ett lugn som liksom spred sig ut i händerna. För en stund var det som om jag iakttog mig själv och just händernas rörelse och det som fingrarna varsamt drog upp. Lugnt. Metodiskt.

Ofta är det i slutet av semestern som jag brukar börja fundera på hur jag ska lyckas få in 8 timmars arbete/dag i kombination med allt annat som jag också vill göra. Nu har de här tankarna kommit redan nu. Hur beter man sig egentligen? Hur vill jag disponera min tid? Hur vill Du? Jag tycker att det är svårt. Prioriteringar och val, ja visst... Men... Det är så lätt att "allt bara snurrar på" i något sorts invant mönster utan att man ens reflekterar över det. Så är det i alla fall för mig stundtals. Det är när "allt bara snurrar på" som man behöver stunder till reflektion och kanske meditation tänker jag. Tid till stillhet, reflektion och meditation för att kunna stämma av och både höra och lyssna på sig själv. Kanske styra om riktningen en aning...