Det är ett par veckor sedan nu. Som jag fick vara med om något så fint och för mig annorlunda. Något som kom att beröra mig så djupt. Jag var inbjuden till barndop. Den här gången var det ingen liten bebis som skulle döpas utan en av mina härliga vänner som nyss fyllt 10. Önskan har vuxit fram och funnits hos henne ett tag.Till en början tyckte jag att det kändes en aning märkligt. Kan man som 10-åring ta ett sådant beslut? Innan dopet var jag en aning tveksam men jag är så glad och tacksam för att hennes föräldrar lät henne följa sitt hjärta och önskan <3 Och nu efter är jag helt säker; ja, en 10-åring kan fatta ett sådant beslut!
Det var ett sådant fint dop! Innan dopet trodde jag inte att jag skulle beröras så som jag gjorde, oj, så fel jag hade! Att se och möta min fina vän där i kyrkan, stråla som solen själv... ja, det är obeskrivligt. Det var en väldigt omtumlande stund där i kyrkan! Vilka krafter, vilken energi och magi! Det gick som svallvågor genom min kropp, tårar som steg upp i ögonen och som sedan sakta rann ner för kinderna. Kraftfullt. Starkt. Berörande. Så fantastiskt, fantastiskt fint...
Fina fantastiska vän <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar