Jag längtade verkligen till den träning som var inplanerad till idag men som ställdes in i sista stund. Personlig träning med min suveräna tränare Niki. Kände mig så laddad.
All träning är kul men det är verkligen något speciellt med den personliga träningen, det är helt enkelt den träning som är allra, allra bäst och ett av dom fredagsmys som jag verkligen tycker om och njuter av :-) Jag njuter och myser även om PT-tiden inte infaller på just en fredag ;-)
Den här gången var det ingen irriterande förkylning som satte stopp utan lite annat "högst tillfälligt stök". Visst är det knasigt hur man kan börja förhandla med sig själv ibland? Själv satte jag igång redan igår på alla möjliga vis och fortsatte i morse. Eller när jag tänker efter så handlade det egentligen inte om ett förhandlingsläge utan snarare så som att en del av mig blev som en trotsig liten unge "som visst tänker träna oavsett hur det känns! Jag vill faktiskt!" medan den andra delen försökte resonera lugnt, klokt och hitta lösningar.
Hur som helst blev det lite sms:ande mellan mig och Niki under morgonen och sedan en behandling. En behandling som i det stora hela var allt annat än skön. Kanske är det så att den här lilla trotsiga ungen dyker upp även här, eller vad tror du Niki ;-) Jag försöker verkligen att tänka mig och göra om ömmande triggerpunkter till små färgglada energisnurror som med hjälp av behandlingen ska börja vibrera på rätt frekvens igen. Tanken och bilden tilltalar mig men det funkar väl sådär - än så länge.
Just idag kändes det bra att få hjälp utifrån, från en person som jag har förtroende för, med att avstå från dagens träning. Jag uppskattar verkligen Nikis klokskap, kunskap och kreativitet på alla möjliga sätt!
Även om det, just idag, var lite oflyt i träningen och i kroppen så känner jag mig glad för att jag den senaste tiden upplever att jag kommit in i en period då jag återigen fått flow i min träning, där kroppen svarar och ger positiv respons och energi. Det känns skönt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar