Kommunikation, samtal och att möta en annan människa kan verkligen vara en konst. En kompetens och färdighet som inte alla besitter, tyvärr. I viss mån tror jag man kan öva upp förmågan. Förmiddagen bjöd på ett intressant möte just i fråga om kommunikation och dialog. Jag hade ett läkarbesök angående bla. ett röntgensvar. Röntgensvaret var positivt, inga meniskskador osv. och det beskedet känns ju så klart toppen! Jag frågade då bla. om hur jag nu kunde gå vidare... svaret blev "jag vet inte". Nehä, tänkte jag?! Min nästa fråga var vilka idéer och tankar han hade om/kring träning/belastning. Gissa svaret. Det blev "Jag vet inte men sjukgymnasten kan kanske föreslå något." Ytterligare en kommentar var "ja, du är ju vältränad". Men hallå!? Även om vi båda pratade svenska så kändes det som om vi kom från helt olika världar och pratade helt olika språk.
Och en tidigare erfarenhet ang. en sjukgymnast idé och tankar var att jag fick med mig ett gummiband hem ungefär lika tjock (eller smal) som en daggmask och en övning (nu kan jag skratta åt det...).
Direkt efter besöket idag var det blandade känslor, tacksamhet över rtg-svaret men arg över själva besöket och kommunikationen eller kanske snarare brist på kommunikation, färdighet och kompetens. Med kompetens menar jag inte i första hand högskoleår, kompetens är betydligt mer än så.
Men efter några timmar kändes det väldigt annorlunda, ett helt annat fokus hos mig själv och i mina tankar. Ett SMS till den bästa PT:n bidrog ytterligare till att det kändes annorlunda. Och nu ikväll har jag fått träna :) Träning har verkligen både lekande & läkande effekter!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar