Träning är verkligen inte "bara" träning.
Dagens pass med min fantastiska PT var så otroligt bra.
Och jag var också otroligt bra ;)
Jag tycker så mycket om och uppskattar verkligen att få köra PT tillsammans med Niki.
Vid det här laget så har det blivit en hel del pass tillsammans och jag har verkligen givits möjligheter till utveckling och växande på alla möjliga och omöjliga sätt :) Jag tycker om det holistiska förhållningssättet, helhetssynen, som jag upplever har genomsyrat och genomsyrar och följer med som en röd tråd i den personligaträningen.
Idag bjöd Niki med mig på ett intervallbaserat pass både ute och inne :)
Jag var så fokuserad så om Du skulle fråga mig om vilka som var i gymmet
eller vilka som passerade vid järnvägstunneln så har jag ingen aning.
Även om jag jagar sekunder, hundradelar och tiondelar
på sprinintervallerna så är det som om tid och rum försvinner ;)
Naturligtvis finns tröttheten där, flåset och ansträngningen, en puls som stundtals snuddar vid max... men också snabba ben och en kropp som vet exakt vad den ska göra.
Som avslutning på passet plockas en kudde fram,
för ett kort ögonblick funderar jag på om jag ska få lägga mig ner och vila ;)
Men kudden visar sig vara en gräns för hur djupa de avslutande armhävningarna ska vara.
Jag ska maxa, om jag minns rätt så gissar jag på att jag ska klara 25. Det blir 30 :)
Jag blir själv fascinerad över min förmåga att hitta fokus, över min styrka och över min förmåga att kunna koppla bort "allt", jag vet inte riktigt hur jag gör utan det sker liksom helt av sig själv.
Jag bara ÄR.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar