I helgen är årets stora Nike konvent i Stockholm. Jag har hört så mycket positivt om det så när platserna släpptes ( i november) så var jag snabb med att anmäla mig. Utbudet är enormt, det finns hur mycket som helst att välja bland. Själv hade jag siktat in mig på framförallt step, dance och några yoga klasser, ingen spinning eller föreläsningar. Och även fast jag inte har varit på konventet tidigare så har jag känt mig väldigt förväntansfull och verkligen sett fram mot det!
Men... ibland blir det inte precis som jag tänkt sig. När jag gjorde illa mig för 2 veckor sedan var en av de första tankarna att ”tur att jag inte har ett stundande Vasa lopp framför mig eller något annat lång lopp”... Lyckades förtränga konventet för en kort stund... men sedan.. oh, nej! Hur pass bra kommer jag att bli på 2 veckor? Och ju närmare i tid jag har kommit så har jag varit tvungen att inse att det inte är aktuellt med 10 pass i helgen. Och absolut inte med några step- dance pass.
Med det som utgångsläge så har mitt beslut varit, från början, att inte gå alls. Jag har även varit på gång att sälja biljetten men av olika anledningar har det inte blivit så.
I veckan var det en klok person som sa att det finns ju så mycket annat på konventet, föreläsningar och så. Men hallå? ”Nej, men jag ska ialla fall inte gå”. Kan jag inte gå på det som jag har tänkt, planerat och sett fram mot så får det vara. Just då kände jag mig som en tjurig barnunge;-) Jag hade bestämt mig. Punkt slut. Så var det med det.
Men... Jag är så tacksam och glad för att jag har personer i min omgivning som kan så frön och få mig att tänka om. Och att jag själv kan tänka om och ändra mig. Jag har inte sagt att det alltid är helt enkelt.
Så nu blir det Nike blast för mig i helgen trots allt :) Okej, det blir inte exakt så som jag önskat, planerat och tänkt från början men det blir på något annat sätt istället. Med det utgångsläget som är just nu. Och vem vet, jag kommer kanske att bli både förvånad och överraskad?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar