Ikväll rådde det inga som helst tveksamheter om jag skulle gå på step passet eller inte. Tänk vad fort det kan slå om, förra veckan kände jag mig ju så osäker. Och ikväll så säker.
Kvällens pass bjöd på en skön sammansatt koreografi där det kändes att pulsen hamnade högt. Svettig och stundtals flåsigt och hela tiden väldigt, väldigt bra! Och Niki, det gröna pappret funkade precis lika bra som det vita ;-)
Jag tycker om de här basicpassen, de skapar utrymme för att kunna ta i och på så vis hålla pulsen uppe. Ikväll satt i stort sätt alla steg för mig och det kändes väldigt välbekant, nu är det precis som jag inte gjort annat, 7 månaders frånvaro är inte längre 7 månaders frånvaro, för jag körde ju step i förra veckan ;-)
Att träning påverkar hela mig har jag ju skrivit om förr och jag kan verkligen känna det och se det på mig själv. Att min fysiska kropp påverkas är ju ganska uppenbart och självklart men även andra delar av mig. Det känns i kroppen och det syns i blicken. Det är inte lika lätt att sätta ord på det men det är som om även själen dansar :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar