Äntligen box!

Torsdag kväll... och 4:e instruktörs ledda passet på 7 månader. Känns lika konstigt som självklart att återigen befinna mig på grupp pass.

Samtidigt som jag bara vill landa och vara i känslan och intrycken som infunnit sig efter kvällens träningspass så vill jag samtidigt dela med mig av det till Dig. Just nu känner jag en otrolig stillhet i kroppen och sinnet. Både närvarande & betraktande och trött på ett skönt sätt.

Jag fick ju lite försmak av boxen på mitt senaste pt-pass trots det så kände jag mig pirrig innan, ungefär så där som jag brukar kunna känna innan jag ska genomföra ett lopp. Full av förväntan. Den här känslan då man helst av allt vill vara på plats och i väg... då man bara väntar på att startskottet ska ljuda.

Det känns skönt att nervositeten släpper så fort jag kommer ner till Form och börjar knyta på mig skorna :-) Värmer upp i lugnt tempo på rodden. Sedan är det då dags!
Dags för BOX :-) Så bra! Så skönt! Märker att alla tankar på sådant som hänt under dagen eller på sånt som ska hända efter passet suddas ut. Det finns inga tankar som snurrar runt, jag bara ÄR. Här & nu. Känner att slag och sparkar funkar bra. Energi & fokus. Känner mig stark om än väldigt flåsig mellan varven och jag tycks även ha glömt bort hur (o)lätt det kan vara att hålla emot ;-) Oj vad det känns i magen!

Det förvånar mig att både kvällens pass och tisdagens pass känns så... "lätt". Så självklart på något vis. Som om jag aldrig varit borta. Jag trodde nog att 7 månaders frånvaro skulle lämna helt andra spår.