Visst kan det ibland kännas ambitöst att stiga upp vid halv 6 när man skulle kunna sova betydligt längre? Jag är gärna ambitös, i alla fall ibland och gärna när det gäller något som jag tycker om ;-)
Jag känner mig så nöjd när jag landar nere på Form denna morgon, jag vet ju vad som väntar :-) Tillsammans med andra Formare får jag, precis som andra tisdagsmornar, njuta av ett skönt spincorepass.
Mina hjärnhalvor integreras och samarbetar mestadels ;-) Men det finns också tillfällen under passet då dragkampen kommer ;-) En del av hjärnan hojtar "nej, mina ben" medan den andra delen istället peppar och fokuserar på att trampa vidare, samtidigt som jag känner energin och kraften och att andningen är precis som den ska vara.
Det är häftigt hur tankar verkligen kan skapa och ge energi, det här handlar ju naturligtvis inte bara om träningssammanhang utan även i vår övriga vardag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar